Hör du min bön
Hör du min bön, när min tro är som jag.
Lika livlös och trött, lika bräcklig och svag.
När jag har svårt att älska mig själv, säg lyssnar du då, När jag ber om din hjälp.
Ser du till mig, trots liten jag är. Jag sjunger till dig, för jag behöver dig här.
Och du fyller mig om, om igen när jag ropar ditt namn.
Du bär mig när jag är som svagast du håller min hand.
Du sitter intill mig och drar mig så nära du kan.
Jag vet att du hör men jag glömmer ibland.
Jag har svårt att lita på dom där orden, att han fyller mig så snart jag ropar hans namn. Att han bär min när jag är som svagast. Än är jag inte där, men får man inte bli buren trots att man inte nått botten?
Min tro är livlös och trött, bräcklig och svag, så Gud - Hör du min bön?